BenQ Knowledge Center

Hur återger man färger konsekvent?

Att kunna åstadkomma färger på ett konsekvent sätt på olika enheter och media är en stor utmaning, och färghanteringen är utformad för att lyckas med just detta

BenQ
2018/06/30

VI har insett att det tyvärr är vanligt att det blir olika färgresultat för samma enhet, även med samma specifika modell. Men i praktiken är det nödvändigt att alla enheter ger samma slutresultat. Att kunna uppnå konsekventa färger på olika enheter och media är en stor utmaning...

Så vad kan vi uppnå när vi implementerar ”färghantering”? Kort sagt kan vi förvänta oss en liknande bild på olika enheter och media, precis som vad som visas i bild 1. Alla enheter, inklusive ingångsenheter, såsom skannrar och kameror, och utgångsenheter, såsom bildskärmar, projektorer och skrivare, kommer alla att producera samma färgutseende. För att göra det är det nödvändigt att förstå det färgutrymme som en viss enhet eller ett visst medium kan återge. Färgutrymmet kallas ”färgskala”.

Färghanteringskoncept

Figur 1: Samma färgutseende på olika enheter och media.

Figur 2-1: Färgskala i 2D.

Figur 2-2: Färgskala i 3D.

Färgskalan beskrivs vanligtvis som ett 2D-diagram, som visas i figur 2(a). Hästskoformen representerar alla färger som människor kan se, och det inneslutna området inuti hästskoformen representerar alla färger som en enhet eller ett medium kan återge. Färger bör dock beskrivas i 3D eftersom vi måste använda XYZ-värden för att beskriva en viss färg. Den omfattande färgskalan bör ritas i 3D, som den som visas i figur 2(b). Men det inte är lätt att rita i 3D, inte ens med de senaste datorverktygen som står till vårt förfogande, används 2D-färgkartan fortfarande ofta. Tyvärr blir resultatet är att färgens ljushetsinformation saknas i 2D-diagrammet. Så om det finns två färger på samma plats kanske det inte nödvändigtvis är samma färg: det kan vara samma nyans av färg, men en kan vara ljusare, och en kan vara mörkare.

För att två enheter ska ha samma färgresultat är det nödvändigt att korrekt mappa eller omvandla de två färgtyperna. Om man inte gör det, kan det resultera i den situation som illustreras i figur 3, vilket är ett mycket vanligt scenario för ohanterade färger. Det finns många algoritmer för att mappa eller omvandla färgtyper, men vi kommer inte att diskutera dem ingående här. Det vi ska diskutera är färghantering som koncept och dess allmänna arbetsflöde. Och, viktigare, vilket verktyg som kan hjälpa oss att hantera färger.

Färger utan färghantering

Figur 3: Exempel på ohanterade färger.

När du omvandlar eller mappar två typer av färgskalor (eller enheter) är det enkelt: det är bara att konfigurera en omvandling mellan de två enheterna så är det klart. Men vad händer när det finns fler än två enheter? Vi kan fortfarande upprätta separata omvandlingar mellan varje enhetspar, men detta kommer att resultera i ett mycket diffust nätverk av omvandlingar, som det som visas i figur 4. För att minska denna komplexitet är det mycket lättare om varje enhet vet hur den ska omvandla till ett standardfärgutrymme och omvandla tillbaka från standardfärgutrymmet (figur 5). Med detta koncept kan vi omvandla från en enhet till varje annan enhet genom att endast använda två omvandlingar.

Enhetsberoende omvandling

Figur 4: Enhetsberoende omvandling

Figur 5: Enhetsoberoende omvandling

Men hur ser standardfärgutrymmet ut? Och vem bör upprätta specifikationen för standardfärgutrymmet? Som tur är har ICC tagit hand om detta. ICC står för International Color Consortium och grundades 1993 av åtta industrileverantörer. Syftet med ICC är att skapa, främja och uppmuntra till standardisering och utveckling av en öppen, leverantörsneutral färghanteringssystemarkitektur och tillhörande komponenter som fungerar på olika plattformar. Och resultatet är ICC-profilspecifikationen. ICC-profilen är nyckeln till att åstadkomma ett arbetsflöde för färghantering med öppen källkod. Den innehåller information relaterad till enhetens egenskaper, omvandlingar såväl framåt som bakåt från enheten till standardfärgutrymmet, som kallas PCS (Profile Connection Space) i ICC-färgomvandlingen. ICC-färgomvandlingen illustreras i bild 6.

ICC-arbetsflöde

Figur 6: ICC-färgomvandling

Men hur kan ICC-färgomvandling användas i praktiken? Låt oss titta på exemplet i figur 7. När en användare skannar en färg från en skanner, lyder den (R, G, B) = (42, 82, 171). Om användaren vill skriva ut samma färg som den skannade färgen, kommer ICC-arbetsflödet först att omvandla den skannade färgen till (L*, a*, b*) = (61, 11, 43) i PCS med hjälp av skannerns ICC-profil. Sedan kan man använda skrivarens ICC-profil, (L*, a*, b*) = (61, 11, 43) enligt det som fastställs som (C, M, Y, K) = (57, 20, 0, 0) för skrivaren. Genom att jämföra (R, G, B) = (42, 82, 171) från skannern och (C, M, Y, K) = (57, 20, 0, 0) från skrivaren, kommer användaren att se att färgerna är väldigt lika. Detta illustrerar det övergripande ICC-arbetsflödet.

ICC-arbetsflöde

Figur 7: Exempel på ICC-arbetsflöde

I den här artikeln har vi diskuterat konceptet med färghantering och dess mål om att ha ett konsekvent färgutseende på olika enheter. Vi har även gått igenom färgutveckling och hur man installerar omvandlingar mellan två eller flera enheter. Slutligen har vi introducerat ICC- och ICC-profilen och hur ICC-arbetsflödet används i praktiken. I vår nästa artikel ska vi prata om vem som verkligen ska använda ICC-arbetsflödet och hur det ska göras.

Läs mer om färgnoggrannhet

TOP