Färghanteringsflödet för bildförbättring och -återgivning

När en bild har skapats förbättras den vanligtvis av bildretuscherare. Alla bildens kosmetiska effekter tillförs i detta skede. Det kan till exempel röra sig om att göra motivet ljusare, öka mättnaden, mjuka hudskavanker etc. Ibland är retuscheraren och designern eller fotografen samma person. Oavsett om de är samma person eller inte, behöver alla som utför dessa uppgifter en korrekt kalibrerad bildskärm för att utföra arbetet. Skälet till detta är mycket enkelt. Retuscheraren behöver en bildskärm för att få ett korrekt intryck av hur stora justeringar som gjorts på bilden, så att han eller hon inte över- eller underjusterar bilden. Desamma gäller designer: det enda sättet att veta om bilden är som man vill ha den är att titta på bilden som visas på skärmen. Om bildskärmen inte kan återge hur bilden ska se ut, kan redigeringen leda till en total katastrof. Det typiska arbetsflödet för bildförbättring visas i figur 1.

Som du kanske märker i arbetsflödet finns det ett block som kallas ”soft proof”. Detta är en unik funktion som erbjuds av färghanteringsflödet, och den kan anses vara den viktigaste och mest kraftfulla funktionen i hela arbetsflödet. Soft proof är användarens möjlighet att förhandsgranska den utskrivna bilden innan den faktiskt skrivits ut. Användaren, i detta fall, en retuscherare eller en förhandstryckare, kan granska bilden från bildskärmen och se hur den ser ut när den skrivs ut på papper. bildskärmen fungerar som en ”simulator”. Med hjälp av en skrivares ICC-profil och en korrekt kalibrerad bildskärm kan en retuscherare få en korrekt uppfattning om hur bilden kommer att se ut om den skrivs ut på glansigt papper eller matt papper. Han eller hon kan göra rätt justeringar på bilden för att få bästa resultat på det utskrivna substratet. Fördelen med soft proof är att det sparar tid och förbrukningsartiklar (papper och bläck). Förr i tiden gjordes kontrollen genom att granska utskrivna pappersexemplar. Tryckerierna var tvungna att skicka olika versioner av utskrivna bilder till sina kunder och vänta på att kunderna skulle skicka sina tillbaka kommentarer till de utskrivna bilderna. Denna process upprepades tills den slutliga bilden uppfyllde kundernas krav. Detta var en mycket kostsam och tidsödande process. Men nu kan den ersättas med en soft proof-process. Alla bilder och kommentarer kan skickas elektroniskt för att undvika tidsfördröjningar och kostnader för förbrukningsartiklar och leveranser. Det bästa av allt är att det enda du behöver för att införa en soft proof-process är att ha en bra, korrekt kalibrerad bildskärm, ICC-profilen för skrivaren, papperet och bläcket samt programvaran för att utföra färgomvandlingen, såsom Adobe Photoshop och Acrobat.

Finns det några ytterligare krav på bildskärmar som används vid soft proof? Ja. Förutom bildskärmkalibreringen måste även färgnoggrannheten vara mitt i prick. Här använder vi ett prickskyttescenario för att illustrera vikten av färgnoggrannhet. För typiska bildskärmar ser vi samma färg varje gång, men färgen kanske inte nödvändigtvis är exakt vad den borde vara, precis som i situationen som visas i det nedre vänstra hörnet i figur 2. Men med färghantering kommer bildskärmen att visa rätt färger varje gång, såsom visas i det nedre högra hörnet i figur 2. Detta säkerställer att användaren har samma färguppfattning varje gång.

Ett annat viktigt scenario i bildförbättring är efterbearbetning av video. Personen som har rollen att ge filmen färger kallas för en colorist. En colorist ger bilderna den intention som regissören skulle vilja förmedla. En typisk arbetsstation för coloristen visas i figur 3. Det finns många bildskärmar i den här stationen, t.ex. finns bildskärmar som är specifikt avsedda för att placera en UI-verktygslåda, referensbildskärmar för justering av färger (eller färggradering) samt en storbilds-TV eller -projektor för att visa resultatet i stor storlek. Den viktigaste bildskärmen när det gäller färg är referensbildskärmen eftersom den måste återge färgerna exakt. Det är också mycket viktigt att hantera färgerna så att de blir lika på referensbildskärmen och TV:n eller projektorn.

Vi har nu behandlat färghanteringsflödet för retuscherare och colorister och även introducerat soft proof-processen. Det här är ett bra tillfälle att ta en titt på färghanteringsflödet för bildåtergivning. Konceptet med bildåtergivning är att reproducera eller replikera bilder i olika medier, t.ex. tidning, tidskrift, onlinegalleri, webbplats osv. Låt oss ta en titt på det typiska arbetsflödet för utskriftsprocessen i figur 4.

När tryckeriet tar emot den förbättrade bilden tittar förhandstryckarna på bilden på en korrekt kalibrerad bildskärm för att kontrollera filen. När allt ser bra ut skickas bilden till RIP-programmet (Raster Image Processing) för att generera tryckta exemplar för bläckstrålekorrektur samt data för färgseparation. RIP-programmet är ansvarigt för att matcha bläckstrålekorrekturen och pressproduktionen och kan göras i en öppen slinga (som ICC-arbetsflödet) eller en sluten slinga (via egenutvecklad teknik).

Numera skrivs många bilder inte ut. Istället publiceras de direkt på webbplatser eller onlinegallerier. Att distribuera bilder via webbplatser eller onlinegallerier är inte lika komplicerat som utskriftsprocessen som visas ovan, men det finns fortfarande några saker man måste tänka på. Först och främst vet inte de som reproducerar bilderna vilken typ av visningsenheter tittarna kan tänkas använda. Bilder kan visas på bildskärmar av olika kaliber, till exempel vanliga bildskärmar jämfört eller färghanteringsbildskärmar eller referensbildskärmar. I vissa fall kan även projektorer användas. Färgskalan och noggrannheten kan variera avsevärt. Så hur kan reproducenter eller distributörer se till att tittarna får se rätt färger? Faktum är att det inte kan det. Det är upp till tittarna att kalibrera sina bildskärmar eller projektorer innan de tittar på bilderna. Det är också bra att konvertera bilderna till sRGB-färgutrymmet eftersom sRGB ska vara standarden för alla enheter.

Förutom att kalibrera sina visningsenheter och konvertera bilderna till färgutrymmet sRGB bör användarna också tänka på vilka webbläsare bilderna kommer att visas i. I figur 5 ses fyra olika webbläsare visa samma webbplats, men bilderna ser olika ut. Detta beror på att webbläsarna inte nödvändigtvis har anammat den senaste ICC-motorn till webbläsarmotorn. Därför är det också viktigt för webbdesigners eller personer som vill distribuera bilder online att granska bilderna med olika webbläsare. Från figur 5 kan vi se att IE och Firefox kan tolka bilder med v4 ICC-profil korrekt, medan Chrome och Opera har problem.

I den här artikeln har vi varit igenom hela diskussionen om arbetsflödet för färghantering: bildförbättring och bildåtergivning. Vi har också introducerat konceptet och fördelarna med soft proof, vilket är det mest kraftfulla verktyget för att förbättra effektiviteten i arbetsflödet. Vi avslutade med att gå igenom några tips för att visa bilder online: be användarna att kalibrera sina bildskärmar, konvertera bilderna till färgutrymmet sRGB och kontrollera resultatet i olika webbläsare.