BenQ Knowledge Center

Vad innebär färgkalibrering på en monitor? Hur påverkar det fotografer?

BenQ
2018/09/13

Efter att ha köpt en monitor till arbetet som kan visa färger i närheten av naturliga färger, måste fotografer även lära sig hur man utför färgkalibrering på monitorn. Det beror på att när monitorn används en längre tid, så kommer den i någon grad att uppvisa fenomen som minskad ljusstyrka större färgavvikelser. Och om vi inte gör något åt detta, kommer noggrannheten i de slutliga bilderna och konstverken efter redigering att påverkas kraftigt – och detta får inte underskattas! Här följer en del nyttig information och kunskap om färgkalibrering som vi vill dela, så att du kan känna dig säker på att färgerna återges noggrant och konsekvent när du använder din favoritmonitor i yrket.

fotograf använder färgkalibrator för maskinvarukalibrering

Vi vet alla att under ”idealiska” förhållanden ska färgerna på ett foto visas konsekvent oavsett vilka enheter som används (monitor, skrivare och mobila enheter osv.), men tyvärr är detta aldrig fallet. Färgerna i samma verk kan se väldigt olika ut på datorskärmarna på kontoret, i hemmet och på kundterminalen. Detta är mycket besvärligt för många fotografer. Det vi behöver göra i lägen som detta är att utföra färghantering. Så vad är egentligen färghantering? Enkelt uttryckt baseras det på kontrollerbar färgomvandlingsteknik, så att färgerna som visas på olika enheter kan återges ”så likt som möjligt”. Anledningen till att varje enhet återger färgerna olika är inte bara de färglägen som används på varje enhet, utan orsakas även av smärre skillnader i de batchkomponenter som används för massproduktion. Hur löser man detta problem? Det vi behöver är ett standardfärgutrymme som kan fungera som en bytesmarknad för att tillåta två olika enheter att omvandla färgutrymmen eller färgskalor. Då kan vi se färger återges så likt som möjligt på olika enheter.

flera bildskärmar visar samma bild i samma färger

Under ”idealiska” förhållanden ska färger kunna återges konsekvent för samma bild på olika enheter. 

Så vem definierar standardfärgutrymmet? Svaret är International Color Consortium (ICC) och det vanliga färgutrymmet kallas för PCS (Profile Connection Space). Förutom standardfärgutrymmet definierar ICC även ICC-profilen. ICC-profilen är kopplad till varje enhets aktuella status, t.ex. genereras en .icc-fil eller .icm-fil efter att färgkalibrering har utförts för en monitor. ICC-profilen anger färgegenskaperna hos den associerade enheten samt metoden för att utföra omvandling till standardfärgutrymmet. Genom att använda PCS som ”bytesmarknad” för att underlätta färgskaleomvandling mellan olika enheter (t.ex. Adobe RGB→L*A*B*→CMYK) och kombinerad detta med de egenskaper som beskrivs i ICC-profilen, kan fotografer enkelt återge färger konsekvent på olika enheter.

ICC-profiler hjälper till att visa färger konsekvent i digitalkamera, datafiler och skrivare

Genom ICC-profiler kan enheter utföra omvandling till standardfärgutrymmet för att visa färgerna konsekvent.

Exempel på diagram över färghanteringsprocessen

För att utföra färghantering måste den i allmänhet utföras från hela vägen från bildtagning till utmatning. För en fotograf behöver inte bara samma färgskala (t.ex.: Adobe RGB) väljas för kameran, fotoredigeringsprogramvaran (t.ex. Adobe Lightroom/Photoshop) och monitorn, utan färgkalibrering måste också utföras på varje monitor och utmatningsenhet som fotografen arbetar med. På så sätt säkerställs att färgerna på bilderna blir så exakta som möjligt när fotografer eller fotoredaktörer arbetar eller skickar in sina verk. Bildskärmar, skrivare, skannrar och andra enheter bör alla ha sina unika ICC-profiler. Ta exempelvis monitorn som används av fotografer dagligen. Denna ICC-profil kommer att genereras efter att monitorn har kalibrerats med en kalibrator. När bilderna har redigerats i ett program måste denna ICC-profil bäddas in i bilden när filen sparas, för att säkerställa att de mest korrekta färgerna visas när de ska återges på andra bildskärmar eller skrivas ut med skrivare.

Naturligtvis räcker inte stegen som beskrivs ovan för att säkerställa en korrekt färgåtergivning eftersom det rätta färgutrymmet som måste väljas i bildredigeringsprogramvaran (t.ex. Adobe Lightroom/Photoshop) för att fotograferna ska kunna se de mest korrekta färgerna. Så hur kan ICC-profiler användas på rätt sätt i programvaran för att utföra färghantering? Du hittar denna information i följande artikel.

Innan vi förklarar 3D-LUT ska vi förstå vad LUT är. Det fullständiga namnet på LUT är Look-Up Table, eller söktabell. Dess huvudsakliga funktion är att tolka färgsignalen från datorn, hitta motsvarande utmatningsvärde i söktabellen och sedan visa resultatet på monitorn. Vi vet alla att en bild består av många punkter (pixlar) och att informationen (bitdjupet) som registreras i varje pixel består av färginformation. I monitorvärlden används LUT som ett index. Motsvarande nya värden hittas från LUT och visas sedan. Fördelen med detta är att den kan visa färgerna mer effektivt. Den största skillnaden mellan 3D-LUT och traditionell 1D-LUT är att den senare hittar motsvarande färgvärden (R, G, B) i tre endimensionella söktabeller för R, G och B individuellt, och indexkällan för 3D-LUT är ett tredimensionellt färgkombinationsdiagram vari motsvarande värden återfinns inifrån. Den största fördelen är att den kan visa rätt färger med större noggrannhet.

3D-LUT ger mer exakta färger via en tredimensionell färgkombinationssöktabell

Jämfört med 1D-LUT har 3D-LUT ett koncept baserat på en tredimensionell färgkombinationssöktabell, som kan tolka mellanliggande färgvärden ännu mer korrekt, och som låter monitorn visa en mycket mer kontinuerlig tonövergång.

I allmänhet är stegen för att utföra färgkalibrering av maskinvara följande:

1. Slå på monitorn en stund för att låta den värma upp (cirka 30 minuter).

2. Öppna färghanteringsprogramvaran och kolorimetern eller spektrofotometern och följ instruktionerna från programvaran för att utföra färgkalibrering.

3. När alla färgkalibreringssteg har slutförts, analyserar färghanteringsprogramvaran uppmätta data, sparar relaterad information i monitorns LUT och sparar den relaterade ICC-filen i systemets OS. 

4. Efteråtkommer systemet varje gång det slås på att automatiskt använda ICC-profilen för att stämma överens med monitorns LUT-utgång.

 

Mer kunskap om färgkalibrering av maskinvara: 

Art Suwansangs videorecension av SW320: Maskinvarukalibrerad 4K-skärm för fotografer

BenQ SW2700PT är den bästa monitorn för maskinvarukalibrering för professionella fotografer

Porträttfotograf Piotr Piatek demonstrerar hur man maskinvarukalibrerar fotomonitorn SW271

Monitorkalibrering delas vanligtvis in i två kategorier: programvarukalibrering av och maskinvarukalibrering. Oavsett vilka kalibreringsmetoder som används, antingen programvaru- eller maskinvarukalibrering, behöver alla en kolorimeter eller spektrofotometer för att utföra monitorkalibrering. De huvudsakliga skillnaderna mellan de två kalibreringsmetoderna är att programvarukalibrering görs med färgkalibreringsprogram (t.ex. i1Profiler) och en kalibrator för att justera utgångsparametrarna för grafikkort direkt, vilket lätt kan orsaka diskontinuitet i färgövergångarna. Maskinvarukalibrering görs däremot med en kalibrator och kalibreringsprogramvaran som utvecklats av monitortillverkaren för att utföra monitorkalibrering. Färgkalibreringsdatan sparas i monitorns maskinvaras 3D-LUT. Den största fördelen med detta är att den kan visa färger med större noggrannhet och behålla det maximala färgdjupet som monitorn kan visa för att uppnå kontinuerlig färggradering och undvika färgdiskontinuitet.

BenQ tillhandahåller fabrikskalibrerade färgprestanda med hjälp av AQCOLOR-teknik i PD-, SW- och PV-skärmar

När man väl har köpt en professionell monitor som stödjer maskinvarufärgkalibrering och man har rätt kalibreringskunskap och -rutiner, kan man säkerställa att verket man har skickat håller en konsekvent hög standard.

TOP