BenQ Knowledge Center

Spelbildskärmens ingångsfördröjning kontra responstid: Vad är skillnaden och varför ska jag bry mig?

BenQ
2020/01/06
Responstid beskriver hur lång tid en viss bildskärm behöver för att ändra egenskaperna i varje pixel.

Om du vill skaffa en ny spelbildskärm – antingen med 60 Hz, 144 Hz eller till och med 240 Hz – så beaktar du sannolikt två mycket viktiga specifikationer. Vi syftar inte på upplösningen eftersom den självklart är överst på listan tillsammans med bildskärmstorleken. Vi syftar på ingångsfördröjning och responstid. Medan de flesta presumtiva bildskärmsköpare för spel vet vad uppdateringsfrekvens (eller bildrutefrekvens) betyder, är det fortfarande ganska många som är förvirrade när det gäller skillnaden mellan responstid och ingångsfördröjning.

Dessutom har nästan alla spelbildskärmar en responstid angiven i specifikationsavsnittet, medan ingångsfördröjningen sällan framgår. Det beror på att de två termerna är mycket olika, trots att det råder förvirringen. Tillverkare kan enkelt beräkna och testa en bildskärmens responstider på fabriken, men ingångsfördröjning (eller latens) är ett mycket mer komplext. Många faktorer som inverkar på ingångsfördröjningen har inget att göra med bildskärmen eller produktionsprocessen som används för att tillverka skärmen, och vore det fel av tillverkare komma med tvärsäkra påståenden om ingångsfördröjningen.

Trots det bör du som är intresserad av spel och spelbildskärmen definitivt lära dig om dessa båda relaterade men skilda termer. För om du väljer en billig bildskärm som ger långsam respons eller massor av fördröjning, så kan det förstöra ditt spelande. Även bildskärmar med hög uppdateringsfrekvens kan vara långsamma i detta avseende. Om de lider av trög responstid och hög latens kommer dina spel att orsaka problem som suddiga rörelser och spökeffekter. Dessutom kommer kontrollen av åtgärder i spelet inte att kännas riktigt rätt. Det är därför gamers verkligen bör lära sig mer om responstid och ingångsfördröjning samt hur de två skiljer sig åt. 

Varför uppstod förvirringen överhuvudtaget?

Svaret på det är ganska enkelt. Responstiden utgör en del av den totala ingångsfördröjningen. Det förklarar sannolikt varför så många missförstår att de två specifikationerna beskriver olika men relaterade aspekter hos en spelbildskärm. Ett annat skäl till förvirringen kan vara att båda avser snabbhet och nämns som saker att beakta för optimal bildskärmsprestanda. Responstid och ingångsfördröjning nämns ofta i samma andetag och blandas ibland ihop.

Visst, båda säger för oss viktiga saker om spelbildskärmens hastighet, men utifrån mycket olika perspektiv. Responstiden har enbart med bildskärm att göra, medan ingångsfördröjning eller latens inbegriper hela processen från att du trycker på en knapp till dess att en motsvarande åtgärd sker på bildskärmen.

Till syvende och sist beskriver båda termerna hastigheten med vilken bilder ändras på en skärm och reagerar på din inmatning. Men det är en mycket förenklad beskrivning som inte gör ämnet rättvisa, så låt oss titta närmare på saken. 

Ack så viktigt med kvicka pixlar

Responstid beskriver hur lång tid en viss bildskärm behöver för att ändra egenskaperna i varje pixel. Eftersom TFT LCD består av miljontals pixlar (eller transistorer), till exempel 8,3 miljoner i en 4K-bildskärm, är det inte så konstigt att hastighet är centralt. Responstiden säger oss hur lång tid en bildskärm behöver ändra en pixel från exempelvis röd till grön. Ju snabbare det går, desto mer kvickare bilduppdatering. Snabbare innebär en följsammare bildskärm och högre uppdateringsfrekvenser.

Bildskärmstillverkare listar GtG-responsstider, eller grått till grått. Det beror på att växling mellan olika nyanser av grått går mycket snabbare än att ändra mellan grundfärger (RGB). Det är inte något knep, utan siffran som anges utgör ändå en utmärkt indikation på bildskärmens hastighet. GtG-responstider på under 5 ms är OK för spel, men helst vill man ha ca 1 ms. Noll är uppenbarligen inte möjligt med dagens teknik, så förvänta dig inte det. Och tro inte på någon hävdar det.

Tänk på responstiden så här. Du spelar ett first-person-spel och bestämmer dig för att svänga åt vänster, in i en gränd. Din bildskärm får data från din dator eller konsol och behöver uppdatera bilden du ser för att återspegla den nya grafiken som läses in. För en bildskärm med en responstid på 5 ms tar detta tekniskt sett fem gånger så lång tid som för en bildskärm med 1 ms. Naturligtvis pratar vi om millisekunder så skillnaden kanske inte är märkbar. Men varenda litet bidrag räknas eftersom det ligger i datorspels natur att behöva svara kvickt, och som vi sa bidrar responstiden till den totala fördröjningen, eller latensen.

Olika typer av spelbildkärm stödjer något varierande responstider, även om avancerad teknik har hjälpt till med att minska skillnaderna. Den snabbaste responsen sker i TN-skärmar, som i allmänhet är bäst för reflexbaserade spel. I stort sett alla TN-bildskärmar klarar nuförtiden 1 ms, vilket är skälet till att de också är de enda som uppnår uppdateringsfrekvenser på 240 Hz. VA- och IPS-bildskärmar åstadkommer vanligtvis ca 2 ms till 5 ms men ger bättre färger och visningsvinklar. Vi har diskuterat tekniken i bildskärmar om du vill veta mer.

TN-skärmarna utför den minsta processbehandlingen av pixlar av de tre vanligaste skärmtyperna, vilket förklarar deras höga hastigheter. VA- och IPS-paneler har utvecklats för att garantera bättre färger, som dock kräver mer bearbetning – vilket innebär fördröjningar. Som den enklaste av de vanliga bildskärmtyperna, uppnår TN de snabbaste responstiderna genom att gå rätt på pixeln, så att säga.

Kom ihåg att på grund av fysiken så innebär större bildskärm långsammare respons. På samma sätt medför högre upplösning långsammare respons. Större storlek betyder att signalerna måste färdas längre från bildskärmens nätström och processbehandlingskällor, och högre upplösning innebär att fler pixlar måste uppdateras. Men det finns ett stort ”men”. Tack vare den allt bättre tekniken är dagens bildskärmar väldigt bra på att övervinna dessa hinder. Rent konkret är det numera nästan ingen skillnad mellan 24-tums och 32-tums bildskärmar, och 4K-bildskärmar fungerar lika snabbt som 1080p-bildskärmar. 

Från tangent till skärm

Den totala tid som krävs för att visa en åtgärd på bildskärmen är det som kallas för ingångsfördröjning. Ordet ingång avser vanligtvis dig, användaren. Du trycker på en tangent eller klickar på en knapp på ett tangentbord eller en kontroll och förväntar dig sedan en motsvarande handling på bildskärmen (eller TV:n). Den tid som krävs för att visa dig att handlingen motsvarar ingångsfördröjningen.

Ingångsfördröjningen kan öka på grund av en rad olika faktorer. Från din kontroll eller ditt tangentbord färdas signalen till din dator eller konsol. Om du använder enheter med trådlös ingång tar det lite längre tid än med trådbundna versioner. Sedan behöver din dator eller konsol tid för att behandla de data du gett den, och sedan mer tid för att skicka grafikinformation via en kabel till bildskärmen. I allmänhet har HDMI och DisplayPort samma hastighet: ljusets hastighet. Kablarna är alltså inte ett stort problem, men de utgör ett steg. Varje bildskärm har sedan enheter för processbehandling som tar emot signaler och arbetar för att uppdatera bildskärmen. Därför introducerar bildskärmens interna kretsar fördröjning. Responstiden bidrar till latensen, som vi nämnde ovan. Det betyder att den tid en bildskärm behöver för att få en signal, bearbeta den signalen och sedan ändra sina pixlar för att visa bilder uppenbarligen bidrar till latensen.

Eventuell bildbehandling som görs i bildskärmen ökar latensen. Även om basresponstiden är 1 ms, så ökar latensen om bildskärmen sedan lägger till förfiningar som HDR, dynamisk ljusstyrka/kontrast, kantskärpning, lokal nedtoning och så vidare. Kom ihåg grundregeln: bildbearbetning innebär fördröjning.

Det är därför vi rekommenderar dig att använda PC-läge eller spelläge. Dessa stänger av de flesta bildbearbetningarna för att hålla dig nära bildskärmens råa responstid. Hur mäter vi ingångsfördröjningen? Även den i millisekunder, men den är mycket längre än responstiden. Riktigt bra bildskärmar, som BenQ EL2870U,  4K HDR-bildskärmen EW3270Uoch 144 Hz-spelbildskärmen EX2780Q med högtalare hamnar omkring 9 ms till 10 ms baserat på oberoende recensioner, men genomsnittet ligger någonstans mellan 15 ms och 22 ms för typiska spelbildskärmar och spelinriktade TV-apparater. Du bör inte märka av några negativa effekter med dessa fördröjningssiffror, och dina spel kommer att kännas mycket kvicka. Det är bara när latensen överstiger omkring 40 ms som människor börjar märka av synkproblem. Allt över 50 ms skulle vara i princip vara omöjligt att spela med. Skratta inte – det finns massor av billiga bildskärmar och TV-apparater som är långsammare än så, vilket resulterar i helt förstörda spelupplevelser. 

Ta dig tid – det är bildskärmen som ska vara snabb

När du är på jakt efter en spelbildskärm bör du göra en del efterforskningar, läsa recensioner och titta på specifikationsbladen. Du kommer förmodligen ganska enkelt att ta reda på varje modells responstid, men recensioner och forumkommentarer säger mer om ingångsfördröjningen. Håll dig till välkända, etablerade varumärken. Skaffa bildskärmar som specifikt nämner spel eftersom bra tillverkare inte kommer att hävda spelprestanda för långsamma bildskärmar, så enkelt är det.

Det är också enkelt att skilja mellan responstid och ingångsfördröjning. Det förra rör enbart bildskärmen och hjälper dig att förstå hur snabb skärmen är i sig själv. Det senare är en mycket mer omfattande och användbar siffra eftersom det innefattar responstid och säger något den verkliga spelupplevelsen du får med en bildskärm eller TV.

Nu vet du det! Skynda inte med att skaffa en bildskärm.

Produktrekommendationer

EL2870U

EL2870U 4K-spelmonitor är utrustad med enastående 4K UHD-upplösning, HDR och 1 ms svarstid för att säkerställa den fantastiska spelupplevelsen. BenQ:s Brightness Intelligence Plus Technology erbjuder en bekväm tittarupplevelse genom att justera ljusstyrka och färgtemperatur.

EW3270U

EW3270U 31,5” eye-care-monitor är utrustad med B.I. Plus-sensor, HDR, 4K UHD-upplösning för din videoupplevelse. För ditt hem/kontor/arbete hemifrån.

EX2780Q

EX2780Q maximerar njutningen av det senaste HDR-spelinnehållet och utnyttjar 2K QHD IPS-panelen med HDRi och överlägsna audiovisuella funktioner för att ge en uppslukande spelupplevelse. EX2780Q har BenQ:s egenutvecklade HDRi-teknologi, plus 144Hz och FreeSync, för att ta din spelglädje till nästa nivå.

TOP