Konst- och yrkesfotograf/Storbritannien
Fotografen Mark Wood delar sin tid mellan kommersiellt arbete och undervisning, samtidigt som han ser till att ta sig tid för sina personliga projekt. Mark är utbildad tryckare och använde sig av de traditionella etsnings- och litografiteknikerna för att skapa ett konsttryck innan han bytte till digitalt tryck i mitten av 90-talet.
Figur 01: På plats, Yosemites nationalpark, USA.
Det här är mitt tredje inlägg i en serie guider, essäer och videor som syftar till att avmystifiera färghantering. Den första artikeln gav en allmän översikt över ämnet, och den andra behandlade ämnet färghantering i Photoshop. Som alltid kommer jag att hålla mig till de viktigaste sakerna som krävs för att vara tydlig och kortfattad.
Färghantering är konsten och vetenskapen om att på ett förutsägbart sätt överföra omgivningens färger via digitala inmatningsenheter till tillförlitliga, högkvalitativa slutprodukter. En helt central del av färgarbetsflödet är din skärm. Den ska lämpa sig för ändamålet, utan du måste även justera den. Monitorer måste kalibreras och profileras för att ge förutsägbara resultat. Kalibrering innebär att ställa in enheterna med en lämplig uppsättning värden. Profilering är ett register över de färger som finns tillgängliga i en enhet, oavsett om det är din kamera, skrivare eller monitor. Genom att använda profiler underlättas översättningen av färg från en enhet till en annan.
Färghantering bidrar till att göra färgöversättningarna förutsägbara, eftersom det egentligen inte finns något helt exakt färgmatchningssystem. Monitorers färgtonsregister varierar beroende på vilken typ av monitor som används, och tonerna och färgen på ett tryck beror på vilken skrivare och vilket papper som används.
Arbetsflödet vid färghantering är som följer:
- Systemoptimering och profilval
- Monitorprofilering
- Inställningsalternativen i ditt operativsystem, i utskriftsdrivrutiner och programvara, vanligen Photoshop
- Jämför dina färger
Fokus här är del 2, så att en färgorienterad monitor kan ställas in så att den ger den åstadkommer den bästa återgivningen av ditt arbete. Det blir maskinvarukalibrering av en BenQ SW320 med hjälp av X-Rite i1Display Pro.
Lägg noga märke till följande: ”Få din bildskärm att se ut som en utskrift. Försök inte att få en utskrift att se ut som din monitor.”
En monitor som kommer direkt från fabriken är troligen inställd med ett högt kontrastförhållande. Det betyder att skärmens färgtonsområde är stort och att de ljusaste vita färgerna ser väldigt ljusa ut. Vårt mål är att göra den ljusast vita delen av din monitor lik den vita färgen på vanligt papper. Att använda en monitor som kan maskinvarukalibreras innebär att vitt och svart kan ställas in exakt och dessutom att alla grå nyanser däremellan kan mappas på rätt sätt. Ton kommer före färg, så när tonområdet har ställts in kan du justera färgerna.
Innan jag startar BenQ-programmet Palette Master Element ser jag till att min SW320 har varit igång i flera minuter innan jag ansluter den till min dator med en USB-kabel, samt att min kalibrator är ansluten till min skärm. Ytterligare vägledning om hur man ansluter finns i monitorns bruksanvisning. Jag lutar min monitor bakåt så att min kalibrator sitter stabilt på skärmens yta.
Ett sista steg innan jag startar Palette Master Element är att se till att eventuella skärmsläckare och strömsparlägen är inaktiverade. Du vill inte att monitorn ska dämpas eller att skärmsläckare ska aktiveras under kalibreringsprocessen.
Figur 02: Startskärmen för programvaran Palette Master Element. Jag rekommenderar att du använder alternativet Avancerat.
Figur 03: I det andra fönstret för Palette Master Element kan du välja antingen Profilering eller Valideringsarbetsflöde. Välj profilering och sedan klicka på Nästa.
Figur 04: Fönstret Skärminställningar har tre standardalternativ: Fotograf, Webbdesign och Grafik. Eftersom mycket av mitt arbete handlar om foto väljer jag Fotograf. Ljusstyrkan är dock 160 cd/m2, vilket jag tycker är för högt. Jag föredrar 120 cd/m2.
Figur 05: Nästa skärm låter dig ange vilken kalibrering du vill använda. Du kan ställa in upp till två. Låt detta vara på Kalibrering 1 som standard. Jag kontrollerar profildistributionen så att profilen är tillgänglig för hela systemet, och inte bara mitt användarkonto. Det gör den tillgänglig för alla mina färgmedvetna program. Jag låter profilversionen vara inställd på v4. För profiltyp har jag lagt till en pil som hjälper dig att hitta den. Med hjälp av 16-bitars söktabell (LUT) bör den ge ett bättre resultat än standardalternativet Matrix. Slutligen in det här fönstret passar det bäst för mig att sätta patchstorleken till Large. Klicka nu på Starta mätning.
Figur 06: Nästa fönster visar hur du konfigurerar din kalibrator. När det är klart klickar du på Fortsätt. Placera kalibratorn på monitorns yta enligt anvisningarna när du har tryckt på Fortsätt.
Programmet Palette Master Element kör sedan igenom cykler för att konfigurera söktabeller (LUT). Så länge energisparläge och skärmsläckare är inaktiverade kommer programmet i tysthet att göra sitt arbete. Se noga till att inte stöta till monitorn eftersom kalibratorn måste vara i kontakt med skärmen under hela processen.
Figur 07: Efter flera minuter avslutas kalibreringen och Palette Master Element visar en kalibreringsrapport. Du kan vara en god idé att försöka verifiera dessa resultat. Klicka på Validera kalibrering.
Figur 08: Valideringsrapporten är mer omfattande än kalibreringsrapporten som visas i figur 07. Det viktigaste att kontrollera är att resultaten är godkända, vilket markeras med grönt i fönstret valideringsrapportsfönstret.
Nu kan du stänga programvaran Palette Master Element.
Sammanfattningsvis kommer här några viktiga sanningar om monitorkalibrering
År 1996 var jag i kontakt med samtliga fyra hörn i Photoshop-universumet, och därefter har programmet vuxit exponentiellt. Många av Photoshops mörkaste vrår besöks sällan. Här ska vi sprida lite ljus kring färginställningarna i Adobe Photoshop. Handledningen kräver tålamod och noggrann läsning. Jag upprepar, det här är ganska torrt och nämns därför sällan i tidskrifter som föredrar mer glamorösa ämnen. Om du känner dig osäker på hur du ska utföra det praktiska inslaget i denna handledning, så föreslår jag att du bara läser igenom den och kanske tar några Photoshop-kurser.
- En bild på en monitor överensstämmer aldrig helt med utskriften, men ofta kan man med soft proof åstadkomma väldigt nära simuleringar på skärmen.
- När det gäller att skapa ett arbetsflöde för färghantering handlar det alltid om pröva sig fram och lära av sina fel, men ju större investering i utrustning och inlärning, desto lättare blir processen.
- Monitorn som används är mycket viktig. Detta skrev jag om i min artikel från 2016, ”Don’t Get Fooled Again (Why Monitors Matter)”. Den är lätt att hitta genom att söka på internet. Din monitor är fönstret mot dina digitala bilder. Därför är det viktigt att den kan ställas in för att visa färgerna och nyanserna i dina fotografier på rätt sätt. En billig monitor kommer inte att matcha färgområdet och noggrannheten hos en färgorienterad högkvalitativ BenQ-monitor.
- Ljusförhållandens under vilka man tittar på bilden påverkar uppfattningen av toner och färger. Man måste ta hänsyn till arbets- och visningsförhållandena. Monitorns position och färgen och intensiteten i omgivningsljuset påverkar färguppfattningen.
Figur 09: En representation av det digitala mörkrummet jag arbetar i. Man måste ta hänsyn till arbets- och visningsförhållandena. Monitorns position och färgen och intensiteten i omgivningsljuset påverkar färguppfattningen. I denna svagt upplysta situation kan monitorns ljusstyrka ställas in så lågt som 80 cd/m2 men jag föredrar den högre nivån på 120 cd/m2.
