BenQ Knowledge Center

Färghanteringsguide för fotomonitor

Mark Wood
2017/05/30

Konst- och yrkesfotograf/Storbritannien

Fotografen Mark Wood delar sin tid mellan kommersiellt arbete och undervisning, samtidigt som han ser till att ta sig tid för sina personliga projekt. Mark är utbildad tryckare och använde sig av de traditionella etsnings- och litografiteknikerna för att skapa ett konsttryck innan han bytte till digitalt tryck i mitten av 90-talet.






Figur 01: En sällsynt selfie av mig. Det är här jag behandlar mina bilder.

 

Många fotografer ogillar färghantering, antingen för att det låter komplicerat eller verkar tidskrävande. Färghantering kan vara både och, men behöver inte vara det. Den här korta artikeln presenterar teorin bakom färghantering. Den illustrerar den resa som digital färg gör från kamera till tryck eller visning på skärmen. Den avmystifierar även en del av jargongen. Som lärare tycker jag om att se hur elever i klassen reagerar, för att få en bättre förståelse av hur väl de tar till sig min undervisning. I den här artikeln håller jag mig till grunderna, och jag hoppas jag har varit tydlig och koncis nog för en bred målgrupp av elever.

Sedan början av 1990-talet har jag undervisat både högskole- och universitetsstudenter, liksom oräkneliga proffs- och amatörfotografer. I denna vägledning kombinerar jag min forskning och erfarenhet av att hantera färg både som grafisk designer och yrkesfotograf.

Följande ämnen kommer att behandlas: Därför stämmer inte färger överens, Vägen till tillförlitliga färger, Färgmodeller, Färgöversättning mellan enheter, Jämför dina färghanteringsprestanda. Men först ska vi definiera vad färghantering är.

En definition av färghantering

Konsten och vetenskapen om att på ett förutsägbart sätt överföra omgivningens färger via digitala inmatningsenheter till tillförlitliga, högkvalitativa slutprodukter.

Färghantering är en konst, eftersom vad som ser bra ut i viss mån är subjektivt. En hög teknisk noggrannhet är bara ett första steg, vilket kan kräva vissa justeringar för att få färgerna att kännas rätt. I en senare guide ska jag beskriva hur man trycker fin konst, där detta påstående ska undersökas närmare.

Färghantering är också en vetenskap. Enheterna som vi använder, såsom kameror, monitorer och skrivare kan kalibreras och profileras för att ge förutsägbara resultat. Genom att använda vetenskaplig metodik kan vi också hålla oss till internationella standarder, för ett arbetsflöde du knotat ihop för att bara fungerar tillsammans med din egen utrustning blir oförutsägbart när du ska skicka verk till andra. I mina kommande två inlägg tittar jag på färginställningar i Adobe Photoshop, Lightroom med mera … samt kalibrering av färgkritiska bildskärmar.

Nu ska vi avmystifiera en del jargong. Kalibrering innebär att ställa in enheter till en lämplig uppsättning värden, ungefär som en grupp musiker stämmer sina instrument inför en konsert. Varje instrument kan ha sitt eget tonregister, men alla gemensamma toner är i samklang med varandra. Profilering är relaterat till kalibrering: det är ett register över de färger som finns tillgängliga i en enhet. Exempelvis har en enklare monitor en mindre uppsättning värden än en färgorienterad monitor. Profilen underlättar översättningen av färg från en enhet till en annan.

Jag vill inte hemfalla åt krånglig jargong, men det är viktigt att säga att färghantering hjälper till att göra färgerna förutsägbara, eftersom det egentligen inte finns något fullständigt noggrant färgmatchningssystem. Vi kan se på färghantering som ett sätt att ge oss tillförlitlig färgåtergivning, eftersom en fotografs arbetsflöde bör maximera den kreativa potentialen och minimera slöseri med tid och resurser.

Jag vill inte hemfalla åt krånglig jargong, men det är viktigt att säga att färghantering hjälper till att göra färgerna förutsägbara, eftersom det egentligen inte finns något fullständigt noggrant färgmatchningssystem. Vi kan se på färghantering som ett sätt att ge oss tillförlitlig färgåtergivning, eftersom en fotografs arbetsflöde bör maximera den kreativa potentialen och minimera slöseri med tid och resurser.

Därför stämmer inte färger överens

När du fotograferar utomhus varierar nivåerna av omgivningsljus, från ett blygsamt tonomfång på en grå dag till ett större omfång på en ljus, solig dag. På kvällen uppstår på ett liknande sätt kontraster mellan gatubelysning och mörka skuggor. Som fotografer behöver vi tänka på att det finns många tillfällen då en kamera inte kan fånga alla nyanser och färger som vi ser. Kamerorna tenderar att ha det bredaste färgtonsregistret av all utrustning som fotografer använder. Monitorers färgtonsregister varierar beroende på vilken typ av monitor som används, och tonerna och färgen på ett tryck beror på vilken skrivare och vilket papper som används.

Här kommer några viktiga sanningar om färghantering

  1. En bild på en monitor överensstämmer aldrig helt med utskriften, men ofta kan man åstadkomma väldigt nära simuleringar på skärmen.
  2. När det gäller att skapa ett arbetsflöde för färghantering handlar det alltid om pröva sig fram och lära av sina fel, men ju större investering i utrustning och inlärning, desto lättare blir processen.
  3. Färghanteringen beror på kvaliteten på den utrustning som används.
  4. Den är beroende av kamerainställningar, såsom ISO, bländare, vitbalanserande färg samt de linser som används. De bästa resultaten kommer från så kallad raw-fotografering. Jag kommer att gå igenom raw-fotografering närmare i ett senare inlägg.
  5. Datorsystemet och programvaran som används har betydelse, liksom inställningarna i både operativsystemet och programvaran. På Windows-PC eller Mac hanterar Adobe Photoshop färger förträffligt.
  6. Monitorn som används är mycket viktig. Detta skrev jag om i min artikel från 2016, ”Don’t Get Fooled Again (Why Monitors Matter)”. Den är lätt att hitta genom att söka på internet. Din monitor är fönstret mot dina digitala bilder.

Därför är det viktigt att den kan ställas in för att visa färgerna och nyanserna i dina fotografier på rätt sätt. En billig monitor kommer inte att matcha färgområdet och noggrannheten hos en färgorienterad högkvalitativ BenQ-monitor.

  1. Skrivare, oavsett om det handlar om ett minilabb, digital C-typ eller bläckstråleskrivare, har sina egna färgegenskaper. Allt från skrivarens teknik, kemi och bläckuppsättning till substratet (som vanligtvis är papper) till den profil som används har en effekt på färgåtergivningen.
  2. Tryck på olika material får olika färgegenskaper, t.ex. får tryck på glanspapper mer kontrast än tryck på obestruket papper. Högvita toner kan inte uppnås på krämvitt papper.
  3. Ljusförhållandens under vilka man tittar på bilden påverkar uppfattningen av toner och färger. Man måste ta hänsyn till arbets- och visningsförhållandena. Monitorns position och färgen och intensiteten i omgivningsljuset påverkar färguppfattningen. I artificiellt ljus kan två utskrifter verka identiska, men när de visas i dagsljus eller under en fullspektrumljuskälla kan de två utskrifterna se olika ut.





Figur 02: En representation av det digitala mörkrummet jag arbetar i.

 

För att understryka vikten av framställningsenheter, t.ex. en monitor eller skrivare, vill jag att du tänker dig tre olika framställningsenheter. Var och en av dem instrueras att producera den starkaste röda färgen de kan. Vi kallar denna röda färg för DEN STARKASTE RÖDA. På grund av variationer i tillverkningen av varje enhet kommer DEN STARKASTE RÖDA som produceras av de tre enheterna att skilja sig åt. Enhet A producerar den mest intensivt röda, Enhet C är den minst intensivt röda, medan Enhet B:s röda är något mer blå. I teorin är det möjligt att försvaga DEN STARKASTE RÖDA på Enhet A för att åstadkomma DEN STARKASTE RÖDA hos Enhet C, men det är omöjligt för enhet C att åstadkomma DEN STARKASTE RÖDA hos Enhet A. Man kan alltså säga att vi skulle vilja ha Enhet A varje gång.





Figur 03: DEN STARKASTE RÖDA som produceras av de tre enheterna kommer att vara olika.

 

Vissa färger i fotografier går inte att återge i tryck. Jag ska snart förklara färgmodellerna, men nu räcker att notera att digitalkameror registrerar färg i tre kanaler. Dessa färgkanaler är rött, grönt och blått (RGB) – samma färgmodell som monitorer, smarttelefoner och dataprojektorer. De flesta utskriftsenheter använder fyra färgkanaler, nämligen cyan, magenta, gul och svart (CMYK). CMYK-enheter har färre färger än många RGB-enheter. Om du inte känner till detta kommer det att leda till många timmars frustration med att försöka få ett CMYK-tryck att stämma överens med en RGB-skärm. Färghantering kommer att hjälpa dig, men med vissa förbehåll.




Figur 04: Fotografiet till vänster är en RGB-bild. Fotografiet längst till höger är en CMYK-simulering av samma bild.

 

För att ytterligare illustrera problemet med RGB-CMYK kan du ta en titt på fotografierna med gitarristen. Fotografiet till vänster är en RGB-bild. Fotografiet längst till höger är en CMYK-simulering av samma bild. Eftersom du sannolikt läser detta på en skärm skulle det vara fel att kalla det CMYK eftersom det återges av en RGB-enhet. Om du läser detta i utskrift, så är bilden till vänster en simulering av RGB. Under lektioner ger jag deltagarna en stund att smälta konceptet och ställa frågor innan vi går vidare, eftersom detta är mycket viktigt.

Låt oss gå vidare. Observera att det röda i CMYK-simuleringen är mer dämpat än i RGB-versionen. De ändrade färgerna kan visas i Photoshop genom att slå på färgskalevarningen, vilket är vad som visas i det mellersta fotografiet. Det färgområde som finns i en färgmodell kallas för färgskala. I Photoshop kan färgskalevarningar aktiveras så att potentiella problem kan upptäckas, men en bättre metod för att bedöma förändringar i färger från källa till utgång är att använda soft proof: ett ämne för ett annat inlägg.

Att förstå färgmodeller och färgområden samt omfattningen av deras färgskala är avgörande för färghantering. DEN STARKASTE RÖDA i CMYK skiljer sig från DEN STARKASTE RÖDA i RGB. Kom ihåg att DEN STARKASTE RÖDA syftar på den starkaste mest intensiva röda färgen som kan återges på en viss enhet.

Som tidigare nämnts framstår alltid färger som mer dämpade på obestruket papper än på glättat papper. Så om DEN STARKASTE RÖDA ska skrivas ut på Enhet A på både obestruket och glättat papper, så skulle DEN STARKASTE RÖDA på det obestrukna papperet att framstå som mer dämpad än på det glättade papperet.

Vägen till tillförlitliga färger

För att åstadkomma ett pålitligt färgarbetsflöde krävs ett logiskt och lugnt tillvägagångssätt. Att slumpmässigt klicka sig igenom inställningsalternativen är inte rätt metod. Du kommer att behöva lite lugn och ro för att få rätsida på färghanteringen. Arbetsflödet för att konfigurera är som följer:

  1. Systemoptimering och profilval
  2. Monitorprofilering
  3. Inställningsalternativen i ditt operativsystem, i utskriftsdrivrutiner och programvara, nämligen Photoshop
  4. Enhetsspecifik profilering, kameror, skannrar och skrivare (detta är ett valfritt steg)
  5. Jämför dina färger Observera användningen av termen ”tillförlitlig” färg. Vetenskapen förklarar att det är omöjligt för en bild på en monitor att stämma överens med en utskrift. Färghantering hjälper dig att åstadkomma förutsägbara och acceptabla färgåtergivelser.

Observera användningen av termen ”tillförlitlig” färg. Vetenskapen förklarar att det är omöjligt för en bild på en monitor att stämma överens med en utskrift. Färghantering hjälper dig att åstadkomma förutsägbara och acceptabla färgåtergivelser.

Färgmodeller

Det finns tre färgmodeller som en fotograf behöver förstå: RGB, CMYK och Lab. De flesta enheter som används inom digital fotografering använder RGB-färgmodellen, dvs. en röd, grön och blå kanal för att skapa färg. Kanaler är en term som används i Photoshop. Att förstå Photoshops kanaler är en viktig grundläggande färdighet.



Figur 05: Den additiva färgmodellen. Rött, grönt och blått ljus kombineras för att skapa vitt ljus.

Digitala färger registreras som uppsättningar med siffror. Här är DEN STARKASTE RÖDA konfigurerad i Photoshops Color Picker. Med RGB skulle den röda färgen vara röd 255, grön 0, blå 0. Historiskt sett använder RGB-modellen värden mellan 0 och 255 för att representera färger. Om värdena ändrades till röd 0, grön 0, blå 0 hade det inte funnits något färgvärde, vilket innebär att röd 0, grön 0 och blå 0 skapar svart. Vitt är röd 255, grön 255, blå 255 – maxvärdet för varje kanal. Obalans i RGB-värdena skapar färg. Det vill säga om man inte ser vitt, svart och neutrala grå toner däremellan som färger.


Figur 06: Här är DEN STARKASTE RÖDA konfigurerad i Photoshops Color Picker. Med RGB skulle den röda färgen vara röd 255, grön 0, blå 0.

 



Figur 07: Inom digital bildbehandling definieras färger med hjälp av siffror. I RGB skulle färgerna a, b, c och d i diagrammet vara: a = röd 255, grön 0, blå 0; b = röd 255, grön 255, blå 255; c = röd 255, grön 200, blå 200; d = röd 255, grön 255, blå 200

 

Om samma värden för grön och blå hade lagts till DEN STARKASTE RÖDA genom att ändra den från röd 255, grön 0, blå 0 till röd 255, grön 200, blå 200, så hade DEN STARKASTE RÖDA ändrats till rosa. Om du ändrar värdena till röd 255, grön 255, blå 200 så skapas en mjuk citrongul färg. För att testa detta kan du prova dessa värden i Photoshops Color Picker.

När färgmodellen RGB tillämpas på en kamera, monitor eller skanner blir den enhetsberoende, vilket innebär att uppfattningen av DEN STARKASTE RÖDA beror på vilken enhet som används.

Vid praktisk tillämpning är färgmodellen CMYK också enhetsberoende. CMYK är den färgmodell som används för att trycka tidningar, affischer och böcker. Med kombinationer av cyan, magenta, gul och svart (CMYK) kan en mängd olika färger återges. När den sätts till cyan 0 %, magenta 0 %, gul 0 % och svart 0 % innehåller utskriften inget bläck och därför ingen färg, förutom papperets eller underlagets. När alla värden sätts till 100 % erhålls helt svart. I verkligheten använder inte skrivarna 100 % av alla olika bläckfärger. Om de gjorde det skulle det skapa kladdiga bläckansamlingar i ett trycks svarta områden, vilket kan se ut som en oljefläck. Den korrekta termen för detta är bronsering. CMYK-modellen har ett kraftigt reducerat färgområde jämfört med RGB. Det finns alltså färger som kan registreras i RGB som inte kan återges i CMYK.

Bläckstråleskrivare som är konstruerade för fotografer har fler bläckfärger i tillägg till de vanliga CMYK. Dessa extra bläckfärger utvidgar en skrivares färgskala så att den överensstämmer med färgerna i RGB. Detta innebär att fotografer kan skicka RGB-bilder till sina bläckstråleskrivare utan att behöva konvertera dem till CMYK.


Figur 08: Den subtraktiva färgmodellen: Cyan, magenta och gult kombineras för att skapa svart. Observera att de sekundära färgerna här är rött, grönt och blått.


Figur 09: Den översta raden visar individuella plåtar i cyan, magenta, gult och svart. Den nedersta raden visar uppbyggnaden av plåtar: cyan, cyan och magenta, cyan, magenta och gult och slutligen cyan, magenta, gult och svart.

 

Om du gillar monokroma fotografier, så tänk på att enklare bläckstråleskrivare har svårt att skriva ut neutrala färger. I synnerhet skapar äldre och billigare modeller permanenta färgstörningar, och misslyckas även efter omfattande justeringar med att skriva ut neutrala grå toner. Tyvärr är det inte en lösning att tvinga en fil att skrivas ut enbart med hjälp av skrivarens svarta bläck för att skapa svartvita tryck. Det resulterande trycket skulle sakna det nödvändiga tondjup man skulle förvänta sig av monokromt tryck. För att åtgärda detta monokroma problem har vissa bläckstråleskrivare fler än en svart bläckpatron. Exempelvis har Epson K3:s bläckuppsättning svart, ljus svart och extra ljus svart för att underlätta framställningen av fantastiska monokroma tryck.

Färgvärdena måste skickas från enhet till enhet så tillförlitligt som möjligt. DEN STARKASTE RÖDA hos en kamera har andra RGB-värden än hos en monitor. Färgen måste mappas från RGB till RGB eller från RGB till CMYK. För att göra att detta behövs ett färgutrymme som är större än någon enhets utrymme – ett färgområde som är oberoende av enhetens färg. Lab är en enhetsoberoende färgmodell. Det är ett teoretiskt färgområde som är baserat på hela färgskalan som människan kan uppfatta.

Färgområdet Lab är större än det enhetsberoende RGB. Därför kan inte enheter som använder färgmodellen RGB visa alla färger som vi kan uppfatta, och som beskrivits tidigare tenderar RGB-färgområden att vara större än CMYK-utrymmen.

Färgområdet Lab är viktigt eftersom färgerna hos alla enheter, antingen de är RGB eller CMYK, kan beskrivas korrekt i det. Lab-färger utgör grunden för översättning av färgvärden från en enhet till en annan. Den starkaste, mest intensiva färgen som kan återges skiljer sig åt för olika enheter, DEN STARKASTE RÖDA för varje enhet skiljer sig åt, men varje enskild STARKASTE RÖDA kan placeras korrekt i färgområdet Lab.

När du återgår till Photoshops Color Picker, figur 06, kan en rad olika färgvärden läsas, HSB, RGB, Lab, CMYK och Hexadecimal. För att en färg ska återges korrekt enligt på varje modell, måste färgen i fråga ligga inom området för det minsta färgutrymmet.

Färghantering enligt International Colour Consortium (ICC) baseras på färgtabeller som översätter färgerna hos en enhet, ingången, till ett Lab-värde och sedan till färgutrymmet på nästa enhet i färgarbetsflödet, utgången. Till exempel blir DEN STARKASTE RÖDA i en digitalkamera Lab-värdet för DEN STARKASTE RÖDA, som sedan kan översättas till motsvarande STARKASTE RÖDA på en CMYK-skrivare.

International Colour Consortiums webbplats www.color.org

Färgöversättning mellan enheter

Som beskrivits tidigare är färgåtergivning beroende av kapaciteten, eller färgskalan, hos enheten som producerar den. När en bild flyttas från en enhet till en annan måste dess färgvärden översättas, och noggrannheten i översättningen beror på flera faktorer, varav en av de viktigaste är kvaliteten på den utrustning som används. Om ett fotografi registreras på en enhet med större färgutrymme än enheten som används för att skriva ut det, är det troligt att starka och intensiva färger förloras, blir dovare och mer dämpade än förväntat.

Det första steget i färghantering är att säkerställa att varje enhet i ditt arbetsflöde har tilldelats sin rätta ICC-profil. För att göra detta måste du läsa bruksanvisningarna och onlinehjälpen för såväl operativsystem och programvara som för kringutrustning som kameror, skannrar och skrivare. Ja, det är nödvändigt att läsa bruksanvisningar.

Med monitorer måste man vara särskilt noggrann eftersom de är fönstret till ditt arbete. Tänk dig en monitor som är inställd med en kall vit, snarare än en neutral vit. Alla fotografier som kräver en varm ton skulle normalt sett förstärkas för att få mer livfulla röda och orange nyanser, men den kalla vita prägeln skulle leda till att alltför mycket värme läggs till. Monitorkalibrering är ett viktigt steg för att uppnå färgtillförlitlighet, och ju bättre monitor, desto mer tillförlitligt blir ditt färgarbetsflöde.

Jämför dina färghanteringsprestanda

Oavsett om du väljer att kalibrera ditt färgarbetsflöde med endast programvara eller om du investerar i kalibreringsmaskinvara, så måste du bevisa för dig själv och andra att du kör ett korrekt färghanterat system. Detta är särskilt viktigt för yrkesfotografer som förlitar sig på att tredjeparter trycker deras verk. Om saker och ting går fel måste du visa att felet inte ligger hos dig. För detta syfte är det idealiskt att använda ett kontrollpaket för färghantering. Här är ett exempel på varför jämförelser räknas.

Den svarta formen i figur 10 innehåller två cirklar, en är grå, men är den andra cirkeln vit?


Figur 10: Hur vitt är vitt?

Att använda en monitor som kan maskinvarukalibreras innebär att vitt och svart kan ställas in på ett tillförlitligt sätt – inte bara det, utan att alla grå nyanser däremellan kan mappas på rätt sätt. Maskinvarukalibrering är när en mätanordning, som kallas för kalibrator, används för att finjustera monitorn utan att användaren behöver sitta och gissa. För att understryka detta kan du titta på figur 10. Skulle man i det angivna utrymmet kunna lägga till en ljusare cirkel, eller är den vitare cirkeln så vit som vitt kan bli? Endast en avläsning av en mätanordning kan besvara detta.

Ett kontrollpaket för färghantering innehåller vanligtvis en serie digitala bilder och kopior av dessa bilder som skrivits ut korrekt på fotopapper. För att jämföra din monitor öppnar du de digitala filerna i din fotoredigerare, till exempel Photoshop. Om du har gjort din färghantering korrekt, ska det du ser på din monitor stämma överens med utskrifterna i kontrollpaketet. När du skriver ut filerna på din skrivare ska resultatet dessutom stämma överens med bilderna både på monitorn och på kontrollpaketets testutskrifter. Om testutskriften stämmer överens med det du ser på skärmen och din skrivarutskrift, så utför du färghanteringen korrekt. Det finns en sista kontroll. Du kan be ditt foto-labb att trycka kopior av de digitala filerna. De utskrifter som de producerar bör stämma överens med de tryckta proverna i kontrollpaketet. Om de inte gör det, så betyder det att fotolabbet inte gör sin färghantering rätt.

Färghantering behöver inte vara komplicerat, men att navigera genom de flesta program- och maskinvarualternativ kan verka som en förvirrande labyrint, full av frustration och tvivel. Den här artikeln har skisserat grundprinciperna, och trots att den inte är heltäckande bör den ge dig en stabil grund att stå på för att åstadkomma tillförlitlig färg i tryck och på skärmen.

Sammanfattning


Figur 11: Att skriva ut ska vara givande, rent av magiskt. Att få ordning på din färghantering till fantastiska resultat.

Detta är bara en introduktion till principerna för färghantering. Det är den första av tolv artiklar, handledningar och videor relaterade till konsten och vetenskapen om att hantera färg inom digital fotografering. Som jag skrev tidigare: ”Som lärare tycker jag om att se hur elever i klassen reagerar, för att få en bättre förståelse av hur väl de tar till sig min undervisning.” Om du har läst så här lång, och om de behandlade ämnena framstår som tydligare, så har jag gjort mitt jobb. Håll utkik efter framtida inlägg som behandlar ämnen såsom Färginställningar i Adobe Photoshop, Lightroom med mera…, Kalibrering av färgorienterade bildskärmar, Skapa tryck av fin konst, Så använder man ett professionellt fotolabb samt Hantera färger under fotografering.

Läs mer om färgnoggrannhet

TOP